Visar inlägg med etikett tid. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett tid. Visa alla inlägg
måndag 16 mars 2009
Det sägs (på radion, lantz tror jag att det var) att när man går in i ett svart hål byter tid och rum plats, dvs tiden blir något som det går att röra sig fritt i medan rummet fixeras. Lite som Slakthus fem. Det slår mig att filmen egentligen är ett medium som beter sig likadant. Kameran är fixerad i det tre-dimensionella rummet, men tillåts att röra sig fritt i tid. Biografens layout stödjer detta: ingen rörelse tillåts, men det är fritt att förflytta sig i olika tidsintervall, framåt och bakåt.
lördag 7 mars 2009
fredag 6 mars 2009
Till måndag:
- Assemblage (utkast klart)
Visar maktrelationer och flöden av materia (inkl information och pengar)
- Historisk kontext (utkast klart)
Visar hur assemblaget har förändrats över tid
- Personlig värdering (enkät påbörjad)
Visar på hur assemblaget uppfattas och hur olika delar värderas av de besökande aktanterna..
- Assemblage (utkast klart)
Visar maktrelationer och flöden av materia (inkl information och pengar)
- Historisk kontext (utkast klart)
Visar hur assemblaget har förändrats över tid
- Personlig värdering (enkät påbörjad)
Visar på hur assemblaget uppfattas och hur olika delar värderas av de besökande aktanterna..
fredag 14 november 2008
Metoden för att göra klart, (som är ett bättre begrepp än att avsluta), är baserad på insikten att en undersöknings intressanta avgränsning är tid och rum och inte innehåll. "Follow the actors" skriver Latour, vad betyder det för mig? Å ena sidan gäller det min analys, men även skapandet, genererandet. Det intressanta är inte att avgränsa eller idealisera resultatet av det jag ska genererera, utan att låta 'temporal'-a och spatiala begränsningar hjälpa mig att kommunicera mina undersökningar. Att göra klart en rad undersökningar som får informera slutprojektet skulle vara ett bra sätt att jobba.
fredag 10 oktober 2008
lördag 4 oktober 2008
Generella rum som tillåter alla sorters förändringar är ointressanta eftersom det enligt nextopia-begreppet är en grundförutsättning att man kan göra vad som helst när som helst. Att tillåta flexibilitet är inte ett mål för arkitekturen utan en förutsättning. Istället måste arkitekturen erbjuda löften om nästa specifika rumslighet. Här finns en möjlighet att rummet vinner över tiden sas, då det är omöjligt att erfara en rumslighet innan den är materialiserad, medan det är möjligt att ladda ner en film innan den gått på bio.
Istället för den dubbla betydelsen i utopia som både kan betyda bra plats (εὖ-τόπος) eller icke-plats (οὐ-τόπος) använder Micael Dahlén prefixen next- vilket faktiskt innehåller de två tidigare betydelserna. I begreppet är det underförstått att bra platser är icke-platser eftersom de inte har materialiserats än, men de kommer uppstå i framtiden. Dahlén värld, eller den värld han beskriver, har en sorts deterministisk syn på tiden, där man erkänner framtiden som en möjlig och självklar rumslighet precis som alla andra rumsligheter, men otillgänglig för tillfället. Tron på att vi kan komma dit, utforska den, och kontrollera den, så som forna tiders upptäcktsresanden gav sig ut i världen och koloniserade andra utopiska platser, är total.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
