Visar inlägg med etikett 0001. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett 0001. Visa alla inlägg

måndag 9 mars 2009

Assemblage-diagram:
-Mer fokus på lobby.
-Se till att få med alla kopplingar
-Hur kan bio-assemblaget kopplas ihop med andra assemblage? (på platsen, andra funktioner mm)

Rytm-diagram
-Mer fokus på entiteter, t ex balkonger, orkesterdike.
-För in typologier som kan vara relevanta (utomhusbio, lobbys, etc)

Isovister
- Hansson, J - Decoding Homes and Houses
- Peponis
- John Soanes hus
Öppenhet

Territoriell association / Livsstil - Varumärke - Målgrupp
Vem ska identifiera sig?
Hur associeras Folkets Bio med den nya byggnaden? Ny (högre) grad av territorialisering för dem?

Övrigt:
Diagrammen leder fram till en singularitet som samtidigt går att leda tillbaka och förstå utifrån sin tidigare sammansättning.

lördag 7 mars 2009

Grad av territorialisering

Lärdommar från historien:
- Biografens roll för att göra film-mediet mer tillgängligt är utagerad (sedan 50-talet)
- Marknadsföringsnyheter såsom THX, Cinemascope eller 3d-bio är oftast inte varaktiga (Dahlén)

Möjliga saker att bygga på:
- Positiv nostalgi (Sjöholm)
- Meningsfullhet (stärka det nuvarande assemblagets styrkor) - personlig värdering
- Deterritorialisera gränsen mot andra entiteter (Konst, Musik, Performance, Event)
- Deterritorialisera principer för kapitalisering
- Deterritorialisera gränsen för vad man visar av filmskapandet (trailers, work in progress)
- Urvalet (Dj-n) som en viktig värdeskapande aktant.
- Biografen som en (laglig) fristad för rörlig bild.
Sjöholms grundläggande tes är att biografen under 40- och 50-talen var en drivande aktant i samhällsbyggandet, eller snarare moderniseringsprocessen. Man skulle kunna prata om biografen som en territorialiserande aktant för "det nya" samhället (nya konsumtionsmönster, ny världsbild-drömmen om hollywood, nya demografiska grupper: ungdomar blev synliga i stadsummet, kvinnor var en viktig målgrupp), samtidigt som det deterritorialiserade det gamla samhället (gamla värderingar ifrågasattes, flöden från städerna understöddes). Det fanns också mer ambivalenta processer där t ex 30-talets biografbyggande starkt dominerades av en expansion på landsbygden, och där fick en stark sammanhållande effekt som kanske delvis motverkade urbaniseringen (eller snarare urbaniserade landsbygden). Likaså var folkets hus starkt beroende av sina biosalonger för att locka folk (något de insåg först när folk slutade gå på bio). Det intressanta med biografens historia är att teknik, rumslighet och sociala processer är så starkt integrerade med varandra. Tex så försvinner balkongerna i slutet på 20-talet vilket tillåter en brantare lutning på gradängen, något som gör placeringen mer jämlik - i samma veva växte biografens pouläritet även bland "de övre skikten" i samhället, och från den tiden kan man prata om biogrfen som en "klasslös" populär-kulturell företeelse (gravt förenklat).
Film-konsumtionen ser ut att ha ökat i stadig takt sedan filmen uppfanns (Första filmvisningen i sverige skedde ett år efter lumières visning i paris 1895. Ett rimligt antagande är att film-tittandet har ökat i samband med ny teknik. Det innebär visserligen att gammal teknik fått erfara stora nedgångar, såsom när biografbesöken under tio år halverades mellan 1953-1963. Biografbesöken ligger idag på en stabil nivå sedan 80-talet, men Video och framförallt DVDn har medfört en stark ökning av filmkonsumtionen de senaste tio åren. TPB och andra nätbaserade tjänster innebär dessutom en stark ökning av film-tittandet. "Det är inte filmen utan biograferna som är fara" konstaterades det i en statlig utredning för över femtio år sedan (SOU 1956:23). Idag säger Pelle Snickars:
"Biografen är filmpolitikens heliga tempel. Filmkultur håller på att bli lika “fiint” som Operan och Dramaten. Det är å ena sidan bra; filmen är mer än hundra år gammal och varför skulle inte detta 1900-talets stora medium också förlänas en plats på konstarternas museala Pantheon? Men å den andra sidan kan man inte ensidigt ha en filmpolitik som är inriktad mot biografförevisad film."
Biografen kanske inte är den huvudsakliga kassa-kon, men den spelar uppenbarligen en viktig roll i samhället. Folkets Bio är en outsider i samanhanget, som agerar på andra grunder än industrin, men samtidigt kommer de inte undan problematiken med att generera inkomster till producenterna av deras underlag. Folkets Bios möjligheter att agera på jämlika villkår med deras "konkurrenter" ökar i och med att biografernas roll deterritorialiseras. Om Biografen blir mer av ett "museum" eller en plats för att hylla filmen som finkultur, då ligger Folkets Bio i framkant av utvecklingen, med sitt starka fokus på "kvalitet".
Designprincip Trailerism (Nextopia)
- Kan fungera bokstavligt, dvs att trailern får en framstående plats på biografen. Att visa trailers är en attraktion i sig. (Även direkt från You-tube, lobbyn fungerar som en blogg, men med en spatial dimension) Bion/Baren/Caféet kan kapitalisterna på gratis material (och/eller göra illigalt material lagligt genom licenser etc).
- Programmatiskt: Work-in progress för regissörer och kreatörer. När filmning och redigering går att göra i vilken dator som helst, kan biografen fungera som arbetsplats för de delar som en stuido annars skulle tillgodose. Hur arbetar dokumentärfilmarna?
- Tektoniskt: Relationen mellan gata-lobby-salong kan handla om att ge en "trailer". Biografens "operational logic" blir därmed att ge en optimerad preview i alla skalor.

fredag 6 mars 2009

Till måndag:

- Assemblage (utkast klart)
Visar maktrelationer och flöden av materia (inkl information och pengar)

- Historisk kontext (utkast klart)
Visar hur assemblaget har förändrats över tid

- Personlig värdering (enkät påbörjad)
Visar på hur assemblaget uppfattas och hur olika delar värderas av de besökande aktanterna..

onsdag 4 mars 2009

Enligt Mediebarometern 2007:

ca 250 Premiärvisade filmer - 2007
Ökning av svenska titlar sedan slutet på 90-talet (10 vs. 30)
15 millioner biobesök under året (samma som mitten av 80-tal men halvering sedan 60-talet)

ca 66% USA-producerat
22% svensk-producerat

1100 dukar (samma sedan 20 år men färre stolar)

Av de tillfrågade:

25% varit på bio senaste månaden
6% har varit på bio den senaste veckan
barn-ungdommar oftast
10% av pensionärerna 1ggr måna
80% av högutbildade
47% av lågutbildade
infödda svenskar går oftare än invandrare

14% tittar på film på DVD/video en genomsnittlig dag
främst bland unga med >80 minuter per dag.

torsdag 29 januari 2009

Målet är att göra en byggnad vars tektoniska uppbyggnad stödjer "rätt" territorier. Istället för att skilja på program och rum, likställer man materiella och expressiva delar av assemblagen, dvs man behandlar allt som rumsligt. Genom att beskriva ett (önskat) assemblage sammankopplas byggnadens tektoniska uppbyggnad med dess "sociala" innehåll. Det går därför i slutändan att skilja på delar som är needs and wants.

onsdag 28 januari 2009

Flertydig (ambiguous) formalism
- Obrutna/kontinuerliga plan
- Hyperbolic paraboloid
- Kontinuitet mellan golv väggar och tak
- Audio-visuellt läckage mellan territorier
- Allt i ett rum

Approprierande / Taktiska:
- Utomhus/gatubio
- Flyttbara möbler
- Flyttbara maskiner

Plug-in assemblage (smittor?)
- Konferenser
- Musik - motion graphics
- Event (Phillips paviljong)

Associerande
- Salongen som bar/festlokal
- Lobby för filmvising
- Transparenta salonger

Strategiska
- Loger
- Balkonger
- Varierande stolar
- Den ultimata synvinkeln för alla
- Garderob

torsdag 30 oktober 2008

Tektonik enligt Spuybroek fungerar åt alla håll i alla skalor, vilket jag skulle vilja förstå som att det även inbegriper territoriell produktion. Enligt ANT skulle det kunna finns en koppling mellan tektonisk artikulering och "sociala" assemblage. Även om det är självklart att en viss artikulering inte kommer föda ett visst assemblage (utan att det finns andra komponenter som kan medskapa det) kan en viss artikulering eller gestaltning ta tillvara eller motverka latenta asymmetrier.

fredag 10 oktober 2008

Produktion i Nextopia. När man kan göra vad som helst när som helst, gäller det att alltid göra rätt. Att göra rätt är att ha rätt morfologi, i rätt rum, vid rätt tillfälle. Tiden är mer rumslig, rummet är mer temporärt. Tid och rum beskrivs topologiskt.

söndag 5 oktober 2008

Det jag tror jag skulle vilja utveckla i resonomanget är att det rumsliga har en särställning i relation till nextopia, eftersom att rum delvis inte går att immaterialisera. Du kan inte immaterialisera upplevesen av att stå 800 m ovanför marken. Kraven på arkitektur i en nextopisk värld blir att hitta kvaliteter som man inte kan konsumera genom andra medier... värdet av många varor är immateriella, vilket även gäller för arkitektur. I många fall är bilden av arkitekturen det viktigaste vilket gör att arkitekturen går att konsumera genom bilder, men genom att skapa arkitektur vars värde ligger i den materiella närvaron, eller en ständig förändring, skapas ett värde att vara på platsen, vilket inte går att konsumera på något annat sätt än att åka dit..