Visar inlägg med etikett determinism. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett determinism. Visa alla inlägg

fredag 14 november 2008

En par saker är klarare än tidigare: Nymaterialismens styrka är inte att det är en ny form av positivism utan en ny form av objektivitet. Denna nya form av objektivitet kommer från insikten att det som behövs inte är mindre utan mer relativism. Det vi till vardags kallar för relativism finner sin motsats i modernismens positivism, som vi alla vet är oerhört godtycklig och därmed ytligt relativ. Det är till denna godtyckliga värld som materialismen utgör ett alternativ. I den materialistiska världen existerar skönhet som ett objektivt begrepp, som är relaterat till form, färg å ena sidan, å andra sidan till kärlek, godhet, begär. Det som skiljer materialismens synsätt från positivismen/relativismens är att kopplingarna/relationerna är ytterst specifika och relaterade till andra relationer. Skönhet skapas genom specifika materialiseringar av färg och form. Skönhet genererar specifika känslor såsom begär och kärlek. Däremot skapar inte generella former begär och kärlek. Vi människor väljer inte heller fritt vad skönhet eller kärlek är, vilket inte innebär att vi vet vad skönhet och kärlek är.

torsdag 30 oktober 2008

Tektonik enligt Spuybroek fungerar åt alla håll i alla skalor, vilket jag skulle vilja förstå som att det även inbegriper territoriell produktion. Enligt ANT skulle det kunna finns en koppling mellan tektonisk artikulering och "sociala" assemblage. Även om det är självklart att en viss artikulering inte kommer föda ett visst assemblage (utan att det finns andra komponenter som kan medskapa det) kan en viss artikulering eller gestaltning ta tillvara eller motverka latenta asymmetrier.

lördag 4 oktober 2008

Istället för den dubbla betydelsen i utopia som både kan betyda bra plats (εὖ-τόπος) eller icke-plats (οὐ-τόπος) använder Micael Dahlén prefixen next- vilket faktiskt innehåller de två tidigare betydelserna. I begreppet är det underförstått att bra platser är icke-platser eftersom de inte har materialiserats än, men de kommer uppstå i framtiden. Dahlén värld, eller den värld han beskriver, har en sorts deterministisk syn på tiden, där man erkänner framtiden som en möjlig och självklar rumslighet precis som alla andra rumsligheter, men otillgänglig för tillfället. Tron på att vi kan komma dit, utforska den, och kontrollera den, så som forna tiders upptäcktsresanden gav sig ut i världen och koloniserade andra utopiska platser, är total.