Assemblaget Folkets Bio går att beskriva som en sammansättning av maskiner, människor, objekt, engagemang etc. De flesta av dessa aktanter är flyttbara. Detta är folkets bios första territoriella nivå (nytt begrepp). Vi skulle kunna kalla dem för organ, även om det finns anledningar att undvika det ordvalet. Organen är t ex projektorn, maskinisten, kassan. Vissa organ är absolut nödvändiga andra är önskvärda även om de går att ta bort helt och hållet. Vi borde kanske definiera organen som grundläggande och absolut viktiga för assemblaget.
Den andra terrritoriella nivån är de aktanter som stödjer orgnanen. Jag skulle först och främst vilja se det som interaktionsytor mellan organen och andra aktanter. Ett flertal aktanter befinner sig mellan nivå ett och två, t ex duken eller stolen. En tydligare difinition skulle kanske vara att prata om öppna aktanter, som befinner sig i flera nätverk, eller mellan nätverk, och utan en helt fixerad användning. T ex ytor som tillåter rörelse eller som kan husera information. Man skulle kunna kalla det för det territoriella kitet.
Den tredje territoriella nivån är om möjligt ännu diffusare. Här kanske man skullle kunna prata om en upprätthållande nivå som försöker fixera gränser, stödja/skydda, stabilisera.
Med 1stness, 2ndness och 3rdness-begreppen skulle det kanske vara tvärtom. Med semper är nog det första hjärtat, det andra skärmen, och den tredje ram/roofwork.
Utgågnspunkten är nivå 1 och 2 (ska jag spika det?). Varför det? Vi utgår alltid ifrån verksamheten, därefter kommer territoriet. Sist kommer konstruktionen eller skalet. Detta är på något sätt ett omvänt förhållningssätt mot traditionen (först kommer skyddet, därefter bobos det...)
Visar inlägg med etikett assemblage. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett assemblage. Visa alla inlägg
tisdag 18 augusti 2009
måndag 25 maj 2009
Stereotomi (volymstudie/programmering) som territoriell strategi. HP som taktiskt tektoniska entitet, som transformerar assemblaget. I vissa situationer stabiliseras den, och verkar som aktant, i andra är den obsolet, och ska tas bort. Transformationerna (heter det så? eller tillblivelserna, eller ...) sker i olika nivåer, och ger olika effekter: Geometriska aktanter, material-aktanter, tillverkningsaktanter... Jag behöver ett sätt att mappa aktanterna under tiden. (notebook 4?) Både hur de påverkar varandra, och assemblaget som helhet. Vilka delar saknas? Detta måste till snart...
onsdag 20 maj 2009
1. Folkets bios uppbyggnad som assemblage
Liten organisation med många disparata aktanter. Jobbar både taktiskt och strategiskt. Påbörjat deterritorialisering av verksamheten genom musik, opera etc. 50% av intäkterna genom nätverksstabiliserad biljettförsäljning. Ytterligare en stor det genom nätverksstabiliserat kommunalt stöd. En antydan till nätverk för distributörer som har smygpremiärer etc, en aktant som skulle kunna utvecklas. fem-tio besökare per föreställning kan motivera byggandet av en ny salong...
2. Bio-assemblaget (i sverige) genom tiderna
Stabil nivå sedan 1980-talet. Filmtittandet deterritorialiserats genom video, dvd och torrenter. Senaste tiden har bion ökat (eventuellt på grund av att aktanten TPB ökat vissa gruppers filmkonsumtion) Tekniska aktanter såsom Wide-screen och Ljud-förbättringar har inte ökat biobesökandet. Stabilt inom vissa grupper. Biografen som finkulturell aktant har vät fram. Singel-salonger som en motstånds aktant som reaktion mot "kommersialisering", trots att assemblaget haft ungefär samma utformning under lång tid. Exempel på rumsliga aktanter som förändrats med sociala förändringar (gradängen som social utjämnare). Landsortsbiografer som viktiga för Folkets Hus och modernisering, politisk fostran. Biografen som aktant i allmän moderniseringsprocess (idoldyrkan, nya former av konsumtion, reklam, etc). Lika många biodukar idag som ... men färre stolar.
3a. Folkets Bio-assemblaget som aktant idag
En av två biografer i Lund. Lika många premiärer som den kommersiella bion har totalt i Sverige! Politisk arena (genom samarbete med t ex amnesty). DJ (FJ?) - aktant: urvalet viktigare än tillgängligheten. Stor möjlighet att anpassa sig efter rytmer. (filmer med stort intresse kan ligga kvar länge. Filmer tas över från SF)
3b. Stabiliteter idag och i framtiden
DJ-aktanten som drivande. Film-tempel-assemblaget likaså. Göra sig mindre beroende av biljett-nätverket: förlita sig på territoriets potential i att hyras ut till andra aktanter som kan stabilisera det ytterligare (universitet, distributörer etc). Introducera en bar-café-aktant, samt en kiosk-aktant som kan generera fler besökare, samt förstärka intensiteten inom territoriet.
---> Vilka roller ska byggnadsassemblaget spela?
4. Platsens territorier och rytmer - potentiella stabiliseringar och destabiliseringar
Rytmer över dygnet: Bibiotek, univiersitet, nationer, träning, kommunikation. Grönska som viktig aktant i området.
Iteration 1: Territoriell konfiguaration (topologisk utformning)
Överlappande territorier (baserade på olika brukare)
Iteration 2: Rumsligt antagande (metrisk utforming)
...
Iteration 3: Tektonisk konfiguration
Justering av territoriella gränser.
--->
Liten organisation med många disparata aktanter. Jobbar både taktiskt och strategiskt. Påbörjat deterritorialisering av verksamheten genom musik, opera etc. 50% av intäkterna genom nätverksstabiliserad biljettförsäljning. Ytterligare en stor det genom nätverksstabiliserat kommunalt stöd. En antydan till nätverk för distributörer som har smygpremiärer etc, en aktant som skulle kunna utvecklas. fem-tio besökare per föreställning kan motivera byggandet av en ny salong...
2. Bio-assemblaget (i sverige) genom tiderna
Stabil nivå sedan 1980-talet. Filmtittandet deterritorialiserats genom video, dvd och torrenter. Senaste tiden har bion ökat (eventuellt på grund av att aktanten TPB ökat vissa gruppers filmkonsumtion) Tekniska aktanter såsom Wide-screen och Ljud-förbättringar har inte ökat biobesökandet. Stabilt inom vissa grupper. Biografen som finkulturell aktant har vät fram. Singel-salonger som en motstånds aktant som reaktion mot "kommersialisering", trots att assemblaget haft ungefär samma utformning under lång tid. Exempel på rumsliga aktanter som förändrats med sociala förändringar (gradängen som social utjämnare). Landsortsbiografer som viktiga för Folkets Hus och modernisering, politisk fostran. Biografen som aktant i allmän moderniseringsprocess (idoldyrkan, nya former av konsumtion, reklam, etc). Lika många biodukar idag som ... men färre stolar.
3a. Folkets Bio-assemblaget som aktant idag
En av två biografer i Lund. Lika många premiärer som den kommersiella bion har totalt i Sverige! Politisk arena (genom samarbete med t ex amnesty). DJ (FJ?) - aktant: urvalet viktigare än tillgängligheten. Stor möjlighet att anpassa sig efter rytmer. (filmer med stort intresse kan ligga kvar länge. Filmer tas över från SF)
3b. Stabiliteter idag och i framtiden
DJ-aktanten som drivande. Film-tempel-assemblaget likaså. Göra sig mindre beroende av biljett-nätverket: förlita sig på territoriets potential i att hyras ut till andra aktanter som kan stabilisera det ytterligare (universitet, distributörer etc). Introducera en bar-café-aktant, samt en kiosk-aktant som kan generera fler besökare, samt förstärka intensiteten inom territoriet.
---> Vilka roller ska byggnadsassemblaget spela?
4. Platsens territorier och rytmer - potentiella stabiliseringar och destabiliseringar
Rytmer över dygnet: Bibiotek, univiersitet, nationer, träning, kommunikation. Grönska som viktig aktant i området.
Iteration 1: Territoriell konfiguaration (topologisk utformning)
Överlappande territorier (baserade på olika brukare)
Iteration 2: Rumsligt antagande (metrisk utforming)
...
Iteration 3: Tektonisk konfiguration
Justering av territoriella gränser.
--->
onsdag 8 april 2009
fredag 20 mars 2009
Att göra till den 6:e
- Utkast på assemblaget som helhet där platsen, byggnaden och verksamheten vävs samman. (diagram av aktanter med topologiska och metriska relationer och begränsningar införda)
- Aktant-diagram över olika delar av "programmet"
- Platsens aktanter
- Vidareutveckling av form/tektoniska studier och vad de gör.
- Utkast på assemblaget som helhet där platsen, byggnaden och verksamheten vävs samman. (diagram av aktanter med topologiska och metriska relationer och begränsningar införda)
- Aktant-diagram över olika delar av "programmet"
- Platsens aktanter
- Vidareutveckling av form/tektoniska studier och vad de gör.
lördag 7 mars 2009
fredag 6 mars 2009
Till måndag:
- Assemblage (utkast klart)
Visar maktrelationer och flöden av materia (inkl information och pengar)
- Historisk kontext (utkast klart)
Visar hur assemblaget har förändrats över tid
- Personlig värdering (enkät påbörjad)
Visar på hur assemblaget uppfattas och hur olika delar värderas av de besökande aktanterna..
- Assemblage (utkast klart)
Visar maktrelationer och flöden av materia (inkl information och pengar)
- Historisk kontext (utkast klart)
Visar hur assemblaget har förändrats över tid
- Personlig värdering (enkät påbörjad)
Visar på hur assemblaget uppfattas och hur olika delar värderas av de besökande aktanterna..
måndag 2 mars 2009
Rörigt i början. Första delen som presenteras i slutet av mars.
1. Hur fungerar assemblaget?
2. Vilka materiella och expressiva delar av assemblaget är viktigast? Viktigast för vilka aktörer?
Allting ska in i assemblage-diagrammet. Maktflöden (kroppar, energi, kapital, information). Kvantifieringar (%, kr, meter, dB, V, Amp, Vinklar etc).
Djupintervjuer (FB, PM/S, Referenser)
Platsstudier (Salong, Lobby)
Enkät (FB)
Research (Litteratur, Internet)
Klart 13 mars?
Vad ska vara klart på fredag? Måste nog ringa MK
1. Hur fungerar assemblaget?
2. Vilka materiella och expressiva delar av assemblaget är viktigast? Viktigast för vilka aktörer?
Allting ska in i assemblage-diagrammet. Maktflöden (kroppar, energi, kapital, information). Kvantifieringar (%, kr, meter, dB, V, Amp, Vinklar etc).
Djupintervjuer (FB, PM/S, Referenser)
Platsstudier (Salong, Lobby)
Enkät (FB)
Research (Litteratur, Internet)
Klart 13 mars?
Vad ska vara klart på fredag? Måste nog ringa MK
lördag 17 januari 2009
Panora i Malmö är en annan Folkets Bio som även den är ett assemblage av olika aktörer. Folkets Bio använder lokalen som en bas, men är även mer mobil i Malmö och använder andra lokaler (t ex Inkost) och evenemang (Malmöfestivalen) som rumslig sturktur för sin verksamhet. I lokalerna ryms även kulturförening Panora, som är "radikal och öppen för alla". Café panora är öppet i samband med filmvisningar och evenemang. I lokalen förekommer även live musik och klubbar, ofta för "marginaliserade" musikgenrer. Cafét/klubblokalen befinner sig under biografen och fungerar som ett passage/lobby vid filmvisningar.
Palladium i Växjö drivs av föreningen palladiums vänner, som har ett intresse i att bevara rummet för dess egen skull. Huvudmedlemmar i föreningen är Folkets Bio, Filmstudion i Växjö, Palladium galleriet och Barnens palladium. I samband med biografens entré ligger en kaffebar och restaurant. Assembalget palladium är en bra förebild eftersom det samlar en rad intressenter, ideella och kommersiella, vars territoriella produktioner överlagrar varande och förstärker varandra. I detta fallet samlas de kring en befintlig rumslig struktur, med många associationer i folks medvetande.
fredag 14 november 2008
En par saker är klarare än tidigare: Nymaterialismens styrka är inte att det är en ny form av positivism utan en ny form av objektivitet. Denna nya form av objektivitet kommer från insikten att det som behövs inte är mindre utan mer relativism. Det vi till vardags kallar för relativism finner sin motsats i modernismens positivism, som vi alla vet är oerhört godtycklig och därmed ytligt relativ. Det är till denna godtyckliga värld som materialismen utgör ett alternativ. I den materialistiska världen existerar skönhet som ett objektivt begrepp, som är relaterat till form, färg å ena sidan, å andra sidan till kärlek, godhet, begär. Det som skiljer materialismens synsätt från positivismen/relativismens är att kopplingarna/relationerna är ytterst specifika och relaterade till andra relationer. Skönhet skapas genom specifika materialiseringar av färg och form. Skönhet genererar specifika känslor såsom begär och kärlek. Däremot skapar inte generella former begär och kärlek. Vi människor väljer inte heller fritt vad skönhet eller kärlek är, vilket inte innebär att vi vet vad skönhet och kärlek är.
torsdag 30 oktober 2008
Tektonik enligt Spuybroek fungerar åt alla håll i alla skalor, vilket jag skulle vilja förstå som att det även inbegriper territoriell produktion. Enligt ANT skulle det kunna finns en koppling mellan tektonisk artikulering och "sociala" assemblage. Även om det är självklart att en viss artikulering inte kommer föda ett visst assemblage (utan att det finns andra komponenter som kan medskapa det) kan en viss artikulering eller gestaltning ta tillvara eller motverka latenta asymmetrier.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


