Assemblaget Folkets Bio går att beskriva som en sammansättning av maskiner, människor, objekt, engagemang etc. De flesta av dessa aktanter är flyttbara. Detta är folkets bios första territoriella nivå (nytt begrepp). Vi skulle kunna kalla dem för organ, även om det finns anledningar att undvika det ordvalet. Organen är t ex projektorn, maskinisten, kassan. Vissa organ är absolut nödvändiga andra är önskvärda även om de går att ta bort helt och hållet. Vi borde kanske definiera organen som grundläggande och absolut viktiga för assemblaget.
Den andra terrritoriella nivån är de aktanter som stödjer orgnanen. Jag skulle först och främst vilja se det som interaktionsytor mellan organen och andra aktanter. Ett flertal aktanter befinner sig mellan nivå ett och två, t ex duken eller stolen. En tydligare difinition skulle kanske vara att prata om öppna aktanter, som befinner sig i flera nätverk, eller mellan nätverk, och utan en helt fixerad användning. T ex ytor som tillåter rörelse eller som kan husera information. Man skulle kunna kalla det för det territoriella kitet.
Den tredje territoriella nivån är om möjligt ännu diffusare. Här kanske man skullle kunna prata om en upprätthållande nivå som försöker fixera gränser, stödja/skydda, stabilisera.
Med 1stness, 2ndness och 3rdness-begreppen skulle det kanske vara tvärtom. Med semper är nog det första hjärtat, det andra skärmen, och den tredje ram/roofwork.
Utgågnspunkten är nivå 1 och 2 (ska jag spika det?). Varför det? Vi utgår alltid ifrån verksamheten, därefter kommer territoriet. Sist kommer konstruktionen eller skalet. Detta är på något sätt ett omvänt förhållningssätt mot traditionen (först kommer skyddet, därefter bobos det...)
Visar inlägg med etikett territorialitet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett territorialitet. Visa alla inlägg
tisdag 18 augusti 2009
fredag 8 maj 2009
söndag 12 april 2009
Arbetshypotes:
I “Arkitekturens territorialitet” utvecklar Kärrholm ett resonemang kring hur rum (territorier) skapas genom ett samspel mellan fysiska och “sociala” processer. Detta samspel är en sorts maktanalys av rum, där maktbegreppet definieras som att “ha inflytande över” (snarare än att ha dominans över).
Samtigt har begreppet tektonik, dvs hur en byggnad artikuleras och sätts ihop fått en ny innebörd tack vare främst amerikanska akademiska arkitekter såsom Reiser + Umemoto och Lars Spuybroek (NOX). För dem är det tektoniska först I andra hand en meningsbärare som kan läsas semantiskt, utan där den tektoniska artikuleringen fungerar performativt I olika skalor. Lars Spuybroek skriver:
Tectonics works in all directions, horizontally as much as vertically, and across all scales, on that of massing as much as that of texture. It creates an continuity that we haven't enjoyed in architecture since Alberti broke it up in separate realms.
Genom att kombinera territorialitetsanalyser med en tektonisk förståelse för arkitektur vill jag undersöka hur arkitektur kan fungera som “skillnaden som gör en skillnad”.
I “Arkitekturens territorialitet” utvecklar Kärrholm ett resonemang kring hur rum (territorier) skapas genom ett samspel mellan fysiska och “sociala” processer. Detta samspel är en sorts maktanalys av rum, där maktbegreppet definieras som att “ha inflytande över” (snarare än att ha dominans över).
Samtigt har begreppet tektonik, dvs hur en byggnad artikuleras och sätts ihop fått en ny innebörd tack vare främst amerikanska akademiska arkitekter såsom Reiser + Umemoto och Lars Spuybroek (NOX). För dem är det tektoniska först I andra hand en meningsbärare som kan läsas semantiskt, utan där den tektoniska artikuleringen fungerar performativt I olika skalor. Lars Spuybroek skriver:
Tectonics works in all directions, horizontally as much as vertically, and across all scales, on that of massing as much as that of texture. It creates an continuity that we haven't enjoyed in architecture since Alberti broke it up in separate realms.
Genom att kombinera territorialitetsanalyser med en tektonisk förståelse för arkitektur vill jag undersöka hur arkitektur kan fungera som “skillnaden som gör en skillnad”.
onsdag 8 april 2009
Summering efter genomgång:
Frågor som direkt kom upp och som fick mig att fastna innan jag började prata om projektet var bla:
- Vilken teoretiska underbyggnad har jag?
- Vart ska mina "mappingar" leda?
- Vad i det "sociala" är det jag kartlägger?
- Vilka värden lägger jag in i kartorna? Är de godtyckliga, konventionella, konstnärliga eller spektakulära?
Efter att ha presenterat den mer fysiska delen av projektet kom följande frågor upp:
- Vad är kopplingen mellan diagram/mapping-delen och utformningen?
- Vad är godtyckligt i utformningen?
- Vad händer när diagrammen/mapping-delen och utforminingen möts?
GK: Det intressanta är sprickorna som uppstår mellan överlagringarna av territorier.
Fokusera på de mer konstnärliga aspekterna av projektet. Se det som en personlig metodutveckling.
HE: Diagrammen leder fram till en utformning som leder fram till nya diagram som leder fram till en ny utformning.
MK: Det är inte helt konventionella lokalprogram, utan en vridning av funktion-faradigmen.
Frågor som direkt kom upp och som fick mig att fastna innan jag började prata om projektet var bla:
- Vilken teoretiska underbyggnad har jag?
- Vart ska mina "mappingar" leda?
- Vad i det "sociala" är det jag kartlägger?
- Vilka värden lägger jag in i kartorna? Är de godtyckliga, konventionella, konstnärliga eller spektakulära?
Efter att ha presenterat den mer fysiska delen av projektet kom följande frågor upp:
- Vad är kopplingen mellan diagram/mapping-delen och utformningen?
- Vad är godtyckligt i utformningen?
- Vad händer när diagrammen/mapping-delen och utforminingen möts?
GK: Det intressanta är sprickorna som uppstår mellan överlagringarna av territorier.
Fokusera på de mer konstnärliga aspekterna av projektet. Se det som en personlig metodutveckling.
HE: Diagrammen leder fram till en utformning som leder fram till nya diagram som leder fram till en ny utformning.
MK: Det är inte helt konventionella lokalprogram, utan en vridning av funktion-faradigmen.
onsdag 28 januari 2009
Flertydig (ambiguous) formalism
- Obrutna/kontinuerliga plan
- Hyperbolic paraboloid
- Kontinuitet mellan golv väggar och tak
- Audio-visuellt läckage mellan territorier
- Allt i ett rum
Approprierande / Taktiska:
- Utomhus/gatubio
- Flyttbara möbler
- Flyttbara maskiner
Plug-in assemblage (smittor?)
- Konferenser
- Musik - motion graphics
- Event (Phillips paviljong)
Associerande
- Salongen som bar/festlokal
- Lobby för filmvising
- Transparenta salonger
Strategiska
- Loger
- Balkonger
- Varierande stolar
- Den ultimata synvinkeln för alla
- Garderob
- Obrutna/kontinuerliga plan
- Hyperbolic paraboloid
- Kontinuitet mellan golv väggar och tak
- Audio-visuellt läckage mellan territorier
- Allt i ett rum
Approprierande / Taktiska:
- Utomhus/gatubio
- Flyttbara möbler
- Flyttbara maskiner
Plug-in assemblage (smittor?)
- Konferenser
- Musik - motion graphics
- Event (Phillips paviljong)
Associerande
- Salongen som bar/festlokal
- Lobby för filmvising
- Transparenta salonger
Strategiska
- Loger
- Balkonger
- Varierande stolar
- Den ultimata synvinkeln för alla
- Garderob
lördag 17 januari 2009
tisdag 9 december 2008
Alternativ 1 Europan 10 Som släpps den 19 januari, dvs samma dag som det är dags att börja. Upplägget blir att få följa en tävling med en given uppgift som går att tweeka som man själv vill. Angreppssättet blir tektonisk teritorialitet, dvs hur kan arkitektonisk artikulering baserat makt-analyser bli "skillnaden som gör en skillnad". Fördelen är att det går snabbt att komma igång, samt att allt material man behöver finns tillgängligt, uppgiften är definierad osv. Nackldelen är att valet av plats blir något ad hoc och risken finns att tävlingen som egenvärde blir huvuduppgiften.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
