Visar inlägg med etikett ekonomi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ekonomi. Visa alla inlägg

onsdag 20 maj 2009

1. Folkets bios uppbyggnad som assemblage
Liten organisation med många disparata aktanter. Jobbar både taktiskt och strategiskt. Påbörjat deterritorialisering av verksamheten genom musik, opera etc. 50% av intäkterna genom nätverksstabiliserad biljettförsäljning. Ytterligare en stor det genom nätverksstabiliserat kommunalt stöd. En antydan till nätverk för distributörer som har smygpremiärer etc, en aktant som skulle kunna utvecklas. fem-tio besökare per föreställning kan motivera byggandet av en ny salong...
2. Bio-assemblaget (i sverige) genom tiderna
Stabil nivå sedan 1980-talet. Filmtittandet deterritorialiserats genom video, dvd och torrenter. Senaste tiden har bion ökat (eventuellt på grund av att aktanten TPB ökat vissa gruppers filmkonsumtion) Tekniska aktanter såsom Wide-screen och Ljud-förbättringar har inte ökat biobesökandet. Stabilt inom vissa grupper. Biografen som finkulturell aktant har vät fram. Singel-salonger som en motstånds aktant som reaktion mot "kommersialisering", trots att assemblaget haft ungefär samma utformning under lång tid. Exempel på rumsliga aktanter som förändrats med sociala förändringar (gradängen som social utjämnare). Landsortsbiografer som viktiga för Folkets Hus och modernisering, politisk fostran. Biografen som aktant i allmän moderniseringsprocess (idoldyrkan, nya former av konsumtion, reklam, etc). Lika många biodukar idag som ... men färre stolar.
3a. Folkets Bio-assemblaget som aktant idag
En av två biografer i Lund. Lika många premiärer som den kommersiella bion har totalt i Sverige! Politisk arena (genom samarbete med t ex amnesty). DJ (FJ?) - aktant: urvalet viktigare än tillgängligheten. Stor möjlighet att anpassa sig efter rytmer. (filmer med stort intresse kan ligga kvar länge. Filmer tas över från SF)
3b. Stabiliteter idag och i framtiden
DJ-aktanten som drivande. Film-tempel-assemblaget likaså. Göra sig mindre beroende av biljett-nätverket: förlita sig på territoriets potential i att hyras ut till andra aktanter som kan stabilisera det ytterligare (universitet, distributörer etc). Introducera en bar-café-aktant, samt en kiosk-aktant som kan generera fler besökare, samt förstärka intensiteten inom territoriet.
---> Vilka roller ska byggnadsassemblaget spela?
4. Platsens territorier och rytmer - potentiella stabiliseringar och destabiliseringar
Rytmer över dygnet: Bibiotek, univiersitet, nationer, träning, kommunikation. Grönska som viktig aktant i området.
Iteration 1: Territoriell konfiguaration (topologisk utformning)
Överlappande territorier (baserade på olika brukare)
Iteration 2: Rumsligt antagande (metrisk utforming)
...
Iteration 3: Tektonisk konfiguration
Justering av territoriella gränser.
--->

fredag 14 november 2008

Follow the actors = Follow the architecture. När vi introducerar en arkitektonisk förändring på en plats fungerar den materiella förändringen i sig som ett medium att mäta platsen med. En byggnad är alltid en funktion av en plats sociala, kulturella, politiska, ekonomiska, ekologiska och estetiska krafter. En byggnad kan inte tillkomma än mindre existera utan att förhandla dessa aspekter. Inget nytt i detta, så har det alltid varit. Så kommer det alltid att vara, och det är i den verklighet som all arkitektur alltid kommer skapas i. Uppdraget är att simulera denna verklighet genom att interagera med så mycket verklighet som möjligt under 20 veckor. Det är inte trots dessa aspekter som fantastisk arkitektur skapas, det är tack vara dem.

fredag 31 oktober 2008

Palmås skriver idag om politisering/avpolitisering av vattenfall och föreslår att det borde bli ett Public Interest Company. Politisering definierar han "skapa möjligheter för alternativa framtider” i motsats till “avpolitisera”, i meningen “stänga ned möjligheter till olika framtider”. (Jag bortser nu ifrån KPs fortsatta argument) Är detta verkligen en fruktsam kategorisering av begreppen? Detta är långt ifrån en retorisk fråga, eftersom jag själv tycker att jag missar målet när jag deterritorialiserar begrepp och kategorier, där en viss värdeladdning byts ut mot en mer "materiell" konstruktion. I exemplet ovan är det ju uppenbart att en politisering inte öppnar upp för fler alternativa framtider än en avpolitisering (vad är ens en alternativ framtid?). Eftersom effekterna av ett eller ett annat förhållningssätt är resultat av icke-linjära kausaliteter är det ytterst svårt att avgöra vad som är en alternativ effekt inom tidsramen "framtiden". Likaså är det svårt att säga vad som är en politisering. Jag läser ANT och DeLanda som att allting är ekonomi och politik (egentligen är väl allting struktureing av makt och affekter), vilket skulle innebära att ingenting kan politiseras eller avpolitiseras (eftersom ingenting kan undgå de kategorier det avfärdar), men det kan sättas under inflytande av politiker. Politisering innebär därmed att "skapa möjligheter för politikers maktutövning".

torsdag 30 oktober 2008

Tektonik enligt Spuybroek fungerar åt alla håll i alla skalor, vilket jag skulle vilja förstå som att det även inbegriper territoriell produktion. Enligt ANT skulle det kunna finns en koppling mellan tektonisk artikulering och "sociala" assemblage. Även om det är självklart att en viss artikulering inte kommer föda ett visst assemblage (utan att det finns andra komponenter som kan medskapa det) kan en viss artikulering eller gestaltning ta tillvara eller motverka latenta asymmetrier.

onsdag 15 oktober 2008

MCXL menar att reklambyråer och marknadsavdelningar måste kunna mäta effekten av reklam, för att påvisa att det finns en mening att lägga ner pengar och energi på det. Eftersom beställarna finns och det spenderas miljoner på reklam handlar det inte om reklamens legitimitet utan om hur man ska kunna utveckla reklamen. Det handlar ju inte bara om att hitta modeller för att kvalitetssäkra, om man inte håller en hög kvalitet finns det ingenting att säkra. Vad är arkitekturens roll här? De kvalitetssäkringsverktyg vi har handlar först och främst om att kunna ta betalt för vår tid och att hålla koll på vad som är beställt. Effekterna lämnar vi nästan alltid därhän. Det betyder inte att arkitektur inte påverkar verksamheter och beställare, utan handlar bara om att vi endast mäter kostnad och tid som kvalitet. En ordentlig kvalitetssäkring av varje uppdrag skulle inte bara kunna ge utrymme för högre vinster, fler och bättre uppdrag utan även vara ett verktyg för att göra rätt insatser vid rätt tillfälle, ha mer kunskap om de projekt man jobbar med samt få mer utrymme för det som klassiskt sätt ses som arkitektonisk kvalitet.

lördag 4 oktober 2008

Relationen mellan media och arkitektur är essentiell enligt Nextopia. Om trailern är mer värd än filmen, hur förhåller sig representationen till huset? Var uppstår värdet (ekonomiskt, kulturellt och konstnärligt) i arkitektur? Mellan beställare och arkitekt, mellan brukare och arkitekt eller i ett medialandskap?