Ska träffa MK i morgon för att diskutera hur jag ska gå vidare. När jag ser över mitt schema för de närmaste 25 veckorna ser jag att det passar sig väldigt väl med att lägga nästa delgenomgång i vecka 22 om ca 6-7 veckor. Det jag enligt min planering skulle hunnit med tills dess (och som jag inte gjort ännu) är Begrepp, Text, Tektoniska Studier och en till Designfas. Hur jag exakt läger upp detta får bli upp till MK, men jag tror att textdelen bör komma nu, inte minst eftersom jag inser att jag har väldigt svårt att förmedla vad mitt projekt handlar om. Återkommer till detta längre upp (intressant egentligen hur kronologien omvänds i det här formatet..).
Det tog mig ca 30 minuter att förklara:
- Purpose
- Goals
- Method,
vilket borde vara möjligt att göra på 2 minuter vid det här laget.
Det som därmed hänger över mig från föregående genomgång är:
- Make the project conceivable
- The relationship between arbitrary and rigorous.
- What are the values? (Input and output)
Visar inlägg med etikett värde. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett värde. Visa alla inlägg
onsdag 8 april 2009
fredag 14 november 2008
NCS är uppbyggt på att jämföra människors bedömning av färger för att sortera olika specifika färgprover i skalor som går att systematisera. Baserat på det som är intressant i deras systematisering kan de återskapa sorteringen om och om igen. Detta har inget att göra med vilken färg som är vacker eller spektakulär, eller passar ihop, eftersom det är så mycket mer komplext. Likaså är det ett klassiskt misstag bland arkitekter att välja färg utifrån ett färgprov som är 3 x 4 cm. Det systemet gör är att säga vilken av två färger somär grönare, gulare, svartare eller vitare. That's it, och det är sjukt användbart, men det ger inga svar. Materialismens relativism är bra för att systematisera men dess stora potential ligger egentligen i det spektakulära?!
En par saker är klarare än tidigare: Nymaterialismens styrka är inte att det är en ny form av positivism utan en ny form av objektivitet. Denna nya form av objektivitet kommer från insikten att det som behövs inte är mindre utan mer relativism. Det vi till vardags kallar för relativism finner sin motsats i modernismens positivism, som vi alla vet är oerhört godtycklig och därmed ytligt relativ. Det är till denna godtyckliga värld som materialismen utgör ett alternativ. I den materialistiska världen existerar skönhet som ett objektivt begrepp, som är relaterat till form, färg å ena sidan, å andra sidan till kärlek, godhet, begär. Det som skiljer materialismens synsätt från positivismen/relativismens är att kopplingarna/relationerna är ytterst specifika och relaterade till andra relationer. Skönhet skapas genom specifika materialiseringar av färg och form. Skönhet genererar specifika känslor såsom begär och kärlek. Däremot skapar inte generella former begär och kärlek. Vi människor väljer inte heller fritt vad skönhet eller kärlek är, vilket inte innebär att vi vet vad skönhet och kärlek är.
onsdag 15 oktober 2008
MCXL menar att reklambyråer och marknadsavdelningar måste kunna mäta effekten av reklam, för att påvisa att det finns en mening att lägga ner pengar och energi på det. Eftersom beställarna finns och det spenderas miljoner på reklam handlar det inte om reklamens legitimitet utan om hur man ska kunna utveckla reklamen. Det handlar ju inte bara om att hitta modeller för att kvalitetssäkra, om man inte håller en hög kvalitet finns det ingenting att säkra. Vad är arkitekturens roll här? De kvalitetssäkringsverktyg vi har handlar först och främst om att kunna ta betalt för vår tid och att hålla koll på vad som är beställt. Effekterna lämnar vi nästan alltid därhän. Det betyder inte att arkitektur inte påverkar verksamheter och beställare, utan handlar bara om att vi endast mäter kostnad och tid som kvalitet. En ordentlig kvalitetssäkring av varje uppdrag skulle inte bara kunna ge utrymme för högre vinster, fler och bättre uppdrag utan även vara ett verktyg för att göra rätt insatser vid rätt tillfälle, ha mer kunskap om de projekt man jobbar med samt få mer utrymme för det som klassiskt sätt ses som arkitektonisk kvalitet.
söndag 5 oktober 2008
Det jag tror jag skulle vilja utveckla i resonomanget är att det rumsliga har en särställning i relation till nextopia, eftersom att rum delvis inte går att immaterialisera. Du kan inte immaterialisera upplevesen av att stå 800 m ovanför marken. Kraven på arkitektur i en nextopisk värld blir att hitta kvaliteter som man inte kan konsumera genom andra medier... värdet av många varor är immateriella, vilket även gäller för arkitektur. I många fall är bilden av arkitekturen det viktigaste vilket gör att arkitekturen går att konsumera genom bilder, men genom att skapa arkitektur vars värde ligger i den materiella närvaron, eller en ständig förändring, skapas ett värde att vara på platsen, vilket inte går att konsumera på något annat sätt än att åka dit..
lördag 4 oktober 2008
Beatriz Colominas texter om Loos och Le Corbusier handlar om deras relation till media. Loos såg det som ett värde i sig själv att hans byggnader inte kunde fotograferas. Le Corbusier var ett media-geni, eller en media-villian, som publicerade annonser i L'esprit nouveau utan att tillfråga beställaren för att sedan skicka en räkning och hela tiden skapade sin arkitektur i ett medialt sammanhang. Om arkitekturen skapas i andra medier, vad är då värdet av byggnaden? Loos skyddade sina rumsligheter från det förhållningssätt som "the world of any" har skapat, och som Strindberg beskriver tydligt när han för ett sekel sedan kommenterar coloseum: "Ganska storartat, men jag föredrar fotografierna."
Relationen mellan media och arkitektur är essentiell enligt Nextopia. Om trailern är mer värd än filmen, hur förhåller sig representationen till huset? Var uppstår värdet (ekonomiskt, kulturellt och konstnärligt) i arkitektur? Mellan beställare och arkitekt, mellan brukare och arkitekt eller i ett medialandskap?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
