Ang organen(tidigare post):
Möbler, detaljer, etc behöver inte vara arkitektoniskt neutrala, eller en del av de tektoniska ordningarna. Objekt med en historia och en egen integritet är också möjliga aktanter i en ny byggnad. Genom att t ex återanvända gamla stolar kan salongen skapa en kontinuerlig koppling till tidigare biografer. Samma sak med möbler i restaurant etc.. Draperier, röda mattor, projektorer är alla saker som kommer bebo biografen... Måste fotografera från Kino för att få in detta i mina ritningar...
Visar inlägg med etikett historia. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett historia. Visa alla inlägg
fredag 14 augusti 2009
onsdag 20 maj 2009
1. Folkets bios uppbyggnad som assemblage
Liten organisation med många disparata aktanter. Jobbar både taktiskt och strategiskt. Påbörjat deterritorialisering av verksamheten genom musik, opera etc. 50% av intäkterna genom nätverksstabiliserad biljettförsäljning. Ytterligare en stor det genom nätverksstabiliserat kommunalt stöd. En antydan till nätverk för distributörer som har smygpremiärer etc, en aktant som skulle kunna utvecklas. fem-tio besökare per föreställning kan motivera byggandet av en ny salong...
2. Bio-assemblaget (i sverige) genom tiderna
Stabil nivå sedan 1980-talet. Filmtittandet deterritorialiserats genom video, dvd och torrenter. Senaste tiden har bion ökat (eventuellt på grund av att aktanten TPB ökat vissa gruppers filmkonsumtion) Tekniska aktanter såsom Wide-screen och Ljud-förbättringar har inte ökat biobesökandet. Stabilt inom vissa grupper. Biografen som finkulturell aktant har vät fram. Singel-salonger som en motstånds aktant som reaktion mot "kommersialisering", trots att assemblaget haft ungefär samma utformning under lång tid. Exempel på rumsliga aktanter som förändrats med sociala förändringar (gradängen som social utjämnare). Landsortsbiografer som viktiga för Folkets Hus och modernisering, politisk fostran. Biografen som aktant i allmän moderniseringsprocess (idoldyrkan, nya former av konsumtion, reklam, etc). Lika många biodukar idag som ... men färre stolar.
3a. Folkets Bio-assemblaget som aktant idag
En av två biografer i Lund. Lika många premiärer som den kommersiella bion har totalt i Sverige! Politisk arena (genom samarbete med t ex amnesty). DJ (FJ?) - aktant: urvalet viktigare än tillgängligheten. Stor möjlighet att anpassa sig efter rytmer. (filmer med stort intresse kan ligga kvar länge. Filmer tas över från SF)
3b. Stabiliteter idag och i framtiden
DJ-aktanten som drivande. Film-tempel-assemblaget likaså. Göra sig mindre beroende av biljett-nätverket: förlita sig på territoriets potential i att hyras ut till andra aktanter som kan stabilisera det ytterligare (universitet, distributörer etc). Introducera en bar-café-aktant, samt en kiosk-aktant som kan generera fler besökare, samt förstärka intensiteten inom territoriet.
---> Vilka roller ska byggnadsassemblaget spela?
4. Platsens territorier och rytmer - potentiella stabiliseringar och destabiliseringar
Rytmer över dygnet: Bibiotek, univiersitet, nationer, träning, kommunikation. Grönska som viktig aktant i området.
Iteration 1: Territoriell konfiguaration (topologisk utformning)
Överlappande territorier (baserade på olika brukare)
Iteration 2: Rumsligt antagande (metrisk utforming)
...
Iteration 3: Tektonisk konfiguration
Justering av territoriella gränser.
--->
Liten organisation med många disparata aktanter. Jobbar både taktiskt och strategiskt. Påbörjat deterritorialisering av verksamheten genom musik, opera etc. 50% av intäkterna genom nätverksstabiliserad biljettförsäljning. Ytterligare en stor det genom nätverksstabiliserat kommunalt stöd. En antydan till nätverk för distributörer som har smygpremiärer etc, en aktant som skulle kunna utvecklas. fem-tio besökare per föreställning kan motivera byggandet av en ny salong...
2. Bio-assemblaget (i sverige) genom tiderna
Stabil nivå sedan 1980-talet. Filmtittandet deterritorialiserats genom video, dvd och torrenter. Senaste tiden har bion ökat (eventuellt på grund av att aktanten TPB ökat vissa gruppers filmkonsumtion) Tekniska aktanter såsom Wide-screen och Ljud-förbättringar har inte ökat biobesökandet. Stabilt inom vissa grupper. Biografen som finkulturell aktant har vät fram. Singel-salonger som en motstånds aktant som reaktion mot "kommersialisering", trots att assemblaget haft ungefär samma utformning under lång tid. Exempel på rumsliga aktanter som förändrats med sociala förändringar (gradängen som social utjämnare). Landsortsbiografer som viktiga för Folkets Hus och modernisering, politisk fostran. Biografen som aktant i allmän moderniseringsprocess (idoldyrkan, nya former av konsumtion, reklam, etc). Lika många biodukar idag som ... men färre stolar.
3a. Folkets Bio-assemblaget som aktant idag
En av två biografer i Lund. Lika många premiärer som den kommersiella bion har totalt i Sverige! Politisk arena (genom samarbete med t ex amnesty). DJ (FJ?) - aktant: urvalet viktigare än tillgängligheten. Stor möjlighet att anpassa sig efter rytmer. (filmer med stort intresse kan ligga kvar länge. Filmer tas över från SF)
3b. Stabiliteter idag och i framtiden
DJ-aktanten som drivande. Film-tempel-assemblaget likaså. Göra sig mindre beroende av biljett-nätverket: förlita sig på territoriets potential i att hyras ut till andra aktanter som kan stabilisera det ytterligare (universitet, distributörer etc). Introducera en bar-café-aktant, samt en kiosk-aktant som kan generera fler besökare, samt förstärka intensiteten inom territoriet.
---> Vilka roller ska byggnadsassemblaget spela?
4. Platsens territorier och rytmer - potentiella stabiliseringar och destabiliseringar
Rytmer över dygnet: Bibiotek, univiersitet, nationer, träning, kommunikation. Grönska som viktig aktant i området.
Iteration 1: Territoriell konfiguaration (topologisk utformning)
Överlappande territorier (baserade på olika brukare)
Iteration 2: Rumsligt antagande (metrisk utforming)
...
Iteration 3: Tektonisk konfiguration
Justering av territoriella gränser.
--->
söndag 12 april 2009
Reiser + Umemoto claim that meaning is established by historians and critics not by the designer, a notion which they share with Tafuri. It is not that they deny that architecture does have meaning, but they do not believe that that meaning can be established once and for all, and certainly not through semantic games in the design-process. They would rather suggest that all architecture always contain projections from its users and critics, which makes a design process based on this notion strongly reductive.
lördag 7 mars 2009
Sjöholms grundläggande tes är att biografen under 40- och 50-talen var en drivande aktant i samhällsbyggandet, eller snarare moderniseringsprocessen. Man skulle kunna prata om biografen som en territorialiserande aktant för "det nya" samhället (nya konsumtionsmönster, ny världsbild-drömmen om hollywood, nya demografiska grupper: ungdomar blev synliga i stadsummet, kvinnor var en viktig målgrupp), samtidigt som det deterritorialiserade det gamla samhället (gamla värderingar ifrågasattes, flöden från städerna understöddes). Det fanns också mer ambivalenta processer där t ex 30-talets biografbyggande starkt dominerades av en expansion på landsbygden, och där fick en stark sammanhållande effekt som kanske delvis motverkade urbaniseringen (eller snarare urbaniserade landsbygden). Likaså var folkets hus starkt beroende av sina biosalonger för att locka folk (något de insåg först när folk slutade gå på bio). Det intressanta med biografens historia är att teknik, rumslighet och sociala processer är så starkt integrerade med varandra. Tex så försvinner balkongerna i slutet på 20-talet vilket tillåter en brantare lutning på gradängen, något som gör placeringen mer jämlik - i samma veva växte biografens pouläritet även bland "de övre skikten" i samhället, och från den tiden kan man prata om biogrfen som en "klasslös" populär-kulturell företeelse (gravt förenklat).
Film-konsumtionen ser ut att ha ökat i stadig takt sedan filmen uppfanns (Första filmvisningen i sverige skedde ett år efter lumières visning i paris 1895. Ett rimligt antagande är att film-tittandet har ökat i samband med ny teknik. Det innebär visserligen att gammal teknik fått erfara stora nedgångar, såsom när biografbesöken under tio år halverades mellan 1953-1963. Biografbesöken ligger idag på en stabil nivå sedan 80-talet, men Video och framförallt DVDn har medfört en stark ökning av filmkonsumtionen de senaste tio åren. TPB och andra nätbaserade tjänster innebär dessutom en stark ökning av film-tittandet. "Det är inte filmen utan biograferna som är fara" konstaterades det i en statlig utredning för över femtio år sedan (SOU 1956:23). Idag säger Pelle Snickars:
"Biografen är filmpolitikens heliga tempel. Filmkultur håller på att bli lika “fiint” som Operan och Dramaten. Det är å ena sidan bra; filmen är mer än hundra år gammal och varför skulle inte detta 1900-talets stora medium också förlänas en plats på konstarternas museala Pantheon? Men å den andra sidan kan man inte ensidigt ha en filmpolitik som är inriktad mot biografförevisad film."Biografen kanske inte är den huvudsakliga kassa-kon, men den spelar uppenbarligen en viktig roll i samhället. Folkets Bio är en outsider i samanhanget, som agerar på andra grunder än industrin, men samtidigt kommer de inte undan problematiken med att generera inkomster till producenterna av deras underlag. Folkets Bios möjligheter att agera på jämlika villkår med deras "konkurrenter" ökar i och med att biografernas roll deterritorialiseras. Om Biografen blir mer av ett "museum" eller en plats för att hylla filmen som finkultur, då ligger Folkets Bio i framkant av utvecklingen, med sitt starka fokus på "kvalitet".
fredag 6 mars 2009
Till måndag:
- Assemblage (utkast klart)
Visar maktrelationer och flöden av materia (inkl information och pengar)
- Historisk kontext (utkast klart)
Visar hur assemblaget har förändrats över tid
- Personlig värdering (enkät påbörjad)
Visar på hur assemblaget uppfattas och hur olika delar värderas av de besökande aktanterna..
- Assemblage (utkast klart)
Visar maktrelationer och flöden av materia (inkl information och pengar)
- Historisk kontext (utkast klart)
Visar hur assemblaget har förändrats över tid
- Personlig värdering (enkät påbörjad)
Visar på hur assemblaget uppfattas och hur olika delar värderas av de besökande aktanterna..
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
