Årets nobelpristagare i litteratur, JMG Le Clézio säger om att komma på nobelmiddagen: "Sverige är ett kyligt land, en kylans kultur, men man möter en generösitet och spontanitet som också är märkvärdig". Den här typen av kultur-metaforer har jag alltid avfärdat som fördomsfulla och ytliga, men om man går bortom metaforen att svenskar skulle vara kyliga för att vi bor i ett kyligt land, och istället tittar på hur vår kultur förhåller sig till kyla, börjar det bli intressant. I arkitekturen pratar man gärna om ljus och skillnaderna mellan olika ambiance som skapas av ljus. Väldigt sällan pratar man om ambience eller rumslighet som skapas av kyla och värme. I Berkeley fick jag verkligen erfara hur det är att bo i ett hus utan isolering eller värmesystem. Jag slogs av hur kyla påverkar ens kropp så fundamentalt. Kan värme och kyla artikuleras på samma sätt som ljus och mörker? Är värme en rumslig nyckel för att skapa rum med mer än ett visuellt värde?